Hållbar utveckling i Ladakh

Ladakh har ett känsligt ekosystem. Jorden börjar bli utarmad av konstgödsel och kemikalier. Klimatförändringar leder till smältande glaciärer, smältvattnet som behövs för bevattning av åkrarna. För att vända denna utveckling är det mycket som behöver göras.

2011 började Ladakhs Vänner stödja LEHO som behövde pengar att hjälpa lantbrukare att ställa om till att odla ekologiskt och införa ett certifierings system (som liknar KRAV) Participatory Gauaranty System (PGS) och paketering av jordbruksprodukterna.

2013 godkände Hill Council (den lokala regeringen) Ladakh som en ekologisk region. Ladakhierna har i alla tider samarbetat för att klara av lantbruk och livet i byarna och det är i dag förutsättningen för att en ny stor förändring ska lyckas. De som gör jobbet och driver igenom förändringen är lantbrukarna själva, till största delen kvinnorna.

2014 gick projektet in i ett nytt skede som är treårigt och heter ”Hållbar lantbruksutveckling”. Då var åtta byar involverade i projektet. Under tiden och efter det har mycket energi lagts på information både skriftligt och muntligt till politiker, konsumenter, skolelever och lantbrukare. Vikten av ett hållbart samhälle har spridits genom undervisning och diskussioner och inte minst genom radiosändningar med diskussions- och komediprogram på bästa sändningstid.
2014 utsågs byn Takmachick till modellby, där Stanzin Dolkar är vald till ledare i byn för PGS gruppen. Stanzin var här i Sverige på Lära av Syd turné förra året tillsammans med Tashi Chonzon och Thinles Dawa med utbyte av kunskaper och erfarenheter.

Exempel på införandet av ekologisk odling

Sommaren 2015 fick vi en rapport från ett uppföljningsmöte i en avlägsen by, Stakmos, där LEHO i juni hade startat ett, som de kallar, program för medvetenhet och kunskap om hållbart lantbruk. Det resulterade i att alla lantbrukare i byn kultiverade en åker ekologiskt för att testa. För att slippa konstgödsel anlade LEHO 14 st komposter till byborna. Det diskuterades förstås om det verkligen behövdes och om det var användbart. Jo, det visade sig av rapporten att det var användbart och att de nu ville ha fler och större komposter. Efter det planerades certifieringsgrupper i byn, vilket innebär att de lär sig att ta hand om certifieringsprocessen. Man ska kontrollera varandras produkter för att garantera önskad kvalitet. Därefter bar det av till ekobyn Takmatchik för att få en demonstration och kopiering av hela processen. Slutligen organiserade man ett möte i Leh för framtida planer att sätta Stakmo på kartan som ekoby.

Våren 2015 var den nye indiska premiärministern Narendra Modi på besök i Ladakh och blev imponerad av LEHO’s och byarnas arbete för ett hållbart samhälle. Han utnämnde då detta område i Himalaya till modell för hela Indien. Ekologiska produkter är nu tillgängliga på marknaden. Radioprogram och informationskampanjer har gjort att människor blivit mer medvetna om säkra livsmedel samt ekologiskt och hållbart lantbruk. Försäljningen av ekologiska produkter har ökat pga. av en avsevärd kvalitets förbättring. Byborna fick nästan 50 % mer i kassan. Produkterna sänds till olika marknader i och utanför Leh. En stor del exporteras till Mumbai och Delhi.
Det är viktigt att traditionell kultur som lantbruk, hantverk osv. blir mer lönsamt och attraktivt. Det är inte hållbart att förlita sig på turism och arbete inom militären, som nu är stationerad i Ladakh för att försvara gränsen mot Pakistan och Kina (Tibet).
Nästa generation ska vara med och påverka sin framtid. I kommande projekt ska därför Ladakhs Vänner tillsammans med Framtidsjorden och organsisationerna i Ladakh ha siktet inställt på ungdomarnas behov. Projektet ska heta ”New generation organic farming”. Mer information om detta kommer vi att ta upp i kommande Ladakh Nytt.