Resa i Ladakh
Ladakh har gjort sig känt som en turistort. Bland de stora dragplåstren för besökarna är bergsvandring (trekking), den buddhistiska kulturen med sina kloster runt om i Ladakh och sjöarna i Changtang. Varje år anländer tusentals turister till regionen, merparten av dessa kommer till Leh-distriktet. Här följer en del praktiska råd för dig som funderar på att besöka Ladakh!
När ska man åka?
Eftersom Ladakh är beläget på en väldigt hög höjd sjunker temperaturen drastiskt på vintern och på grund av detta snöar bergspassen igen och Ladakh skärs av från resten av Indien. Man kan fortfarande flyga in och ut från Leh, men delar som Changtang och Nubra kan förbli avskurna från resten av Ladakh under långa perioder.
På grund av detta väljer de flesta att resa under sommarhalvåret. Turistsäsongen ses generellt som perioden mellan juni och september. Under denna tid på året är vädret behagligt och vägarna vanligtvis öppna.
Hur tar man sig till Ladakh?
Eftersom Ladakh är beläget i de indiska bergen finns det inga järnvägar in eller ut ur Ladakh. Detta lämnar flyg, buss eller bil som transportmedel. Det går dagliga flyg mellan New Delhi och Leh, Ladakhs största stad. Det går även flyg mellan Leh och andra mindre städer så som Jammu och Srinigar, men inte lika frekvent.
Om man inte vill flyga kan man också ta bilvägen upp, antigen med buss eller taxi. Det finns två vägar in i Ladakh, från söder via Manali eller från väst via Srinigar. Bergspasset för Srinigar brukar vara öppet lite längre varje år och öppnar lite tidigare.
Vad kostar boende i Ladakh?
Leh är fullt av hotell och ’guest houses’ i olika prisklasser. De billigaste kan kosta så lite som 30 SEK per natt och de dyraste över 2000 SEK per natt.
Precis som priset kan standarden varierar en hel del, och ett högt pris betyder inte alltid en hög standard. Eftersom många av de mindre hotellen och guest housen inte har en egen hemsida kan ett alternativ vara att boka ett boende för endast 2-3 nätter över internet och sedan se sig omkring efter bra alternativ när du väl är på plats. Men kom ihåg att under högsäsongen (juli och augusti) kan det finnas färre alternativ tillgängliga.
För ett dubbelrum med eget badrum bör man räkna med ca 100-200 SEK. I en del fall kan detta inkludera frukost.
Utanför Leh finns det hotell och guest houses på de större orterna och vid de mest populära turistplatserna. På senare tid har fler och fler av de mindre byarna också fått egna guest houses, men under högsäsongen kan det vara svårt att komma åt dessa då de ibland har väldigt få rum. Priserna brukar ligga i nivå med priserna i Leh.
Homestay
För de som vill komma lite närmare det ladakhiska folket finns även ett så kallat homestay-system etablerat i Ladakh. Homestay innebär att enskilda familjer ute i byarna öppnar sina hem för resenärer. Dessa kan ibland bokas i förväg av resebyråer i Leh. Priserna kan variera, men ligger vanligen runt 75-100 SEK. I priset ingår frukost, lunch och middag. Om man är ute på vandring kan man få en packad lunch att ta med sig. Dock är denna oftast enkel och kan behöva kompletteras.
Familjerna som tillhandahåller homestays har oftast (inte alltid) genomgått en utbildning för att lära sig tillhandahålla (relativt) hygienisk mat, rena sovplatser, filtrerat eller kokat vatten för dryck och varmvatten för resenärerna att tvätta sig med.
Vilka platser ska man besöka i Ladakh?
Är man förstagångsresenär kan det vara svårt att välja var man ska vandra. Innan man bestämmer sig bör man tänka igenom vad man vill få ut av resan. En del vill se djur och natur, andra vill se kloster och en del vill se en av Ladakhs höga bergstoppar.
Vandringar och klättring
Bland de populäraste resmålen för vandring finns Sham-lederna för den som är nybörjare. För den som har lite erfarenhet är Markha-dalen och Stok Kangri vanliga alternativ. Stok Kangri innebär också en del bergsklättring. För den som vill ha något mer utmanande finns också den upp till tre veckor långa Zanskarleden till de mer avlägsna byarna.
Kloster och buddhistiska festivaler
Om man är intresserad av Ladakhs buddistiska kloster finns det flera alternativ. Så gott som alla ladakhiska byar har ett eget kloster. På senare tid används de inte alltid (i mindre byar) som bostad för munkar.
I Ladakh finns också flera festivaler i klostren. Datumen ändras från år till år, så för att vara på den säkra sidan kan du gå in på LADHC (Ladakhs version av kommunalråd) hemsida och se när festivalerna äger rum. Det har hänt att informationen där har varit felaktig så du bör alltid dubbelkolla med en andra källa om du vill vara helt säker.
Du kan också besöka de flesta kloster på dagtid. Även om klostren ska vara öppna för allmänheten är det flera kloster som har börjat ta ut en inträdesavgift för turister. Detta kallas ibland för inträde till museidelarna, men tas även ut om man inte planerar besöka dessa.
Bland de mer populära klostrens hör Hemis, Shey och Tiksay som alla ligger nära Leh och lätt kan besökas på en dagstur. I Sham finns Likir, Alchi och Lamayuru.
Spännande sjöar
I Ladakh finns också en handfull sjöar i Changtang-regionen. Den vanligaste bland turister är Pang gong lake, detta beror dels på att den är relativt lättillgänglig med bil, dels att slutscenen i en av Indiens största filmsuccéer, “3 idiots”, äger rum där. Att ta sig till Pang gong tar flera timmar med taxi och många väljer att övernatta i närheten. Det finns både guest houses och homestays nära sjön.
Sevärdheter i Leh
Till dem hör Shanti Stupa, ett stupa som är beläget ovanför Changspa med utsikt över stora delar av staden. Det kostar inget att besöka den idag, men detta kan komma att ändras i framtiden.
Leh’s palats är också en vanlig attraktion. Beläget ovanför det som i folkmun kallas för “old Leh town”, kan det nås genom en promenad genom stadens äldre delar. Då palatset har och fortfarande håller på att renoveras är det osäkert om man kan förvänta sig att komma in i palatset.
Nöjesutbudet i Leh är ganska begränsat, speciellt på kvällarna. Det finns förvisso gott om restauranger och en del barer och på dagarna finns det ibland möjlighet att ta del av så kallade “cultural shows” (kultur uppträdanden). Dessa innefattar vanligtvis sång och dans från de olika delarna av Ladakh, med deltagare iklädda traditionella folkdräkter. Platsen för dessa ändras från år till år, likaså vilka grupper som är aktiva, men man kan vanligtvis hitta dem genom att fråga runt. Priset för dessa är olika beroende på vilken grupp som står för uppträdandet.
Hur ska man bete sig i Ladakh?
I grunden är Ladakh ett väldigt öppet samhälle och invånarna är enormt gästvänliga. Trots att Ladakh är en turistdestination och det varje år kommer tusentals turister till området är det inte omöjligt att man blir hembjuden till ett ladakhiskt hem. Detta kan för många vara ett perfekt läge att få en titt på hur en vanlig familj lever. Många i Ladakh har lärt sig vad det innebär att ha västerländska gäster, speciellt i Leh, men ute i byarna kan det vara annorlunda. Oavsett vilket, så är det bra att känna till hur man ska bete sig när man besöker ett ladakhiskt hem.
I ladakhiska hem bär man vanligtvis inte skor inne i rummen, dock kan man ofta ha dem på i korridorerna. Som gäst är man oftast förpassad till köket eller ett vardagsrum. Så gott som alltid ska man ta av sig skorna när man går in vardagsrummet, men i köket kan man ofta behålla dem på. Vanligtvis sitter man på golvet, på en madrass med en matta över. Framför dessa finns ofta låga bord med skålar fyllda med tilltugg. Det är ok att börja äta från dessa direkt, men det ses som god sed att vänta tills värden erbjuder gästen att ta från skålen.
I Ladakh ses fötter som förorenade (Tsokpo) och man bör alltid vara vaksam på vart fotsulorna är riktade. Undvik att sträcka ut fötterna mot en annan person (även på andra sidan rummet), religiösa objekt eller något matrelaterat, som en spis eller en tallrik. Undvik även att stiga över sådana saker eller andra personer. Detta inkluderar även de små borden i vardagsrummen.
På besök i ett ladakhiskt hem kommer man att bli erbjuden te, vanligtvis två typer. När man först anländer blir man erbjuden en kopp så kallad “sweet tea”, det vill säga te med mjölk och socker (mycket socker). Om man lider av till exempel laktosintolerans, meddela värden om detta, annars kan beteendet tolkas som “konstigt” (oförskämt).
Härnäst kommer så kallat “butter tea”, och som det låter på namnet så innehåller detta te smör. Det serveras oftast i en mindre kopp, men denna fylls på igen… och igen… och igen… Faktum är att koppen kommer att fyllas på tills man avböjer påfyllandet. Vanligtvis dricker man aldrig ur koppen, utan värden kommer att dyka upp med en termos och vill fylla på koppen (ibland till och med när den är full). Drick då lite av innehållet och värden fyller på koppen. Koppen behöver aldrig bli helt tom. Om man vet att man inte vill ha mer, se då till att de finns te kvar i koppen (den kan till och med vara helt full), och när värden vill fylla på den, placera en hand över koppen och säg “nej tack”. Om er värd inte talar så bra engelska, säg istället “dig-le” (“nej tack” eller “det räcker, tack”). I traditionella hem där värden inte är van vid att ha västerländska gäster är det vanligt att värden bjuder igen, men i Leh eller hos familjer som har mycket västerländska gäster så händer inte alltid detta.
Om man blir erbjuden mat på besök i ett ladakhiskt hushåll behöver man hålla koll på hur man använder bestick. Använd aldrig bestick som du haft i munnen till att ta mat från till exempel en gryta.
Hur kan man värna om miljön när man besöker Ladakh?
Ladakh är en region med ett relativt skört ekosystem, detta beror i hög grad på att det finns så lite vatten att tillgå. För att minska sitt ekologiska fotavtryck finns det saker man kan göra som turist.
I Ladakh har många hotell och guest houses västerländska toaletter. Eftersom dessa använder mycket vatten, försök att välja ett ställe att bo på som erbjuder de traditionella torrdassen.
Sophantering i Ladakh är ett stort problem. Väldigt lite återvinns, och väldigt mycket eldas upp. Mycket av det som varken återvinns eller eldas upp slängs helt enkelt på soptippar (i bergen). För att inte bidra till föroreningen i Ladakh, undvik alla inköp som innefattar plastförpackningar, även de vattenflaskor som säljs i Leh. Det finns istället flera hotell, guest houses och butiker som fyller på flaskan mot en avgift, vanligtvis med kokat eller filtrerat vatten.
Undvik även saker som är packade i aluminiumförpackningar, som läskburkar eftersom dessa inte kan återvinnas i Ladakh.
Om man är ute på bergsvandring, använd helst bärare istället för hästar eller åsnor för att bära bagaget. Detta då packdjuren äter mycket av den begränsade växtligheten som behövs för vilda djur och boskapsdjur. Om man använder homestays minskar man dessutom behovet att bära med sig mat och köksutrustning. Detta är ett bra alternativ för den som vill resa ekologiskt.